Allt handlar inte bara om missfallet...

Det ska bli så skönt att komma bort en stund på semester, för trots att jag har börjat må så mycket bättre så har även jag och Martin kommit ifrån varandra lite mer.. För missfallet var bara en bråkdel av allt som hänt den sista tiden!! Det händer mycket på tio år som par och vi har gått i genom så mycket svårheter, måsten under dom senaste åren att vi har glömt bort både varandra och oss själva på kuppen. Jag är en annan person än vad jag var för tio år sedan på både gott och ont, Martin med. Olikheterna som vi nu besitter har satt sina spår i oss. Utåt sett ses vi nog som den perfekta familjen!! Men allt är inte bara guld och gröna skogar, vi är helt enkelt vanliga Svenssons med problem som alla andra!!  

 

När man får barn är det som att man helt plötsligt bara har ögat för barnet, i alla fall har vi haft det så. Allt handlade heöt plötsligt bara om Ella gos, jag jobbar ju inte nu så har själv inte mycket att berätta om min egen dag förutom just Ella vid middags bordet. Allt blev snabbt ganska platt, vardags kvällarna med martin efter att Ella hade somnat blev på något sett livlöst. Jag talade med en killkompis här om dagen om 2års krisen. Den kris som alla som får barn någon gång kommer att gå igenom (i min tro). Vissa tar den lätt andra tar den svårare!! För mig är det när allt blir slentrian och man undrar vad vill jag med livet?? (I min mening så är man nog där då..) Vi är nu mitt uppe i våran kris, försöker nu ta oss ur den på bästa sätt.




Min största brist är att jag alltid har tänkt och vill ge Ella 100% fokus, glädje, kärlek och uppmärksamhet (som alla föräldrar vill) och ofta suttit med kraftig ångest över att jag inte räcker till, (trots att jag har haft henne hemma på heltid i snart tre år.) Vilket gör mig deppig och kanske till en energi tjuv i vårat förhållande. Men nu har jag vaknat och insett att jag måste ge mig själv minst 30% fokus och Ella 70% bara för att kunna ge henne dom 100% som jag vill ge henne. För mamma måste också må bra har jag lärt mig!! Allt detta låter lite luddigt kanske men min vardag är lite luddig just nu... 

För 11 år sedan i höst träffade jag nämligen Martin, för mig var det kärlek "vid första ögonkastet". En så där galen varm kännsla i magen som bara sa "waaaooow shit va fin han är", för just då viste jag ingen ting om honom men i mina ögon var han den som uppfyllde min flickdröms bild utsende mässigt och fick mig att få fjärliar i magen!!! Han är för mig galet atraktiv än i dag och blir bara snyggare med åren!! Martin har självklart också så otroligt många positiva egenskaper, är en helt FANTASTISK PAPPA!!! 

Martin har även många mindre bra sidor nu också som partner som jag ser allt oftare och klarare. Sidor som jag nu måste känna efter om jag kan leva med, eller om han är villig att förändra delar av dom!? Nu gäller det att få alla bitar på plats, lära känna varandra (mig och Martin på nytt) och göra det valet att välja om varandra igen, visa att det är vi emot världen igen om vi nu väljer att göra så.. För just nu känner vi båda att vi är vänner som älskar varandra och som är kära i familje bilden och inte i varandra!!



Jag tror verkligen på att det är så, att minst var tionde år eller tidigare måste man omvärdera och visa varandra att man väljer varann på nytt. Jag har gjort delar av mitt val redan och nu återstår det att se om Martin kommer göra det samma, det kan bara tiden utvisa. Därav känns en familjeresa extra viktig just nu och kunna fly bort ifrån den vardagen som nu råder. För när vi kommer tillbaka ifrån semester kommer som sagt var vardagen att se helt annorlunda ut vare sig vi vill det eller inte  (med jobb och inskolning som väntar), det kan va det vi behöver!!! Men redan nu gäller det då att börjar jobbar tillsammans!!! För ingen kan fixa detta på egen hand..

Jag måste kanske acceptera att vissa saker kan man inte ändra på men frågan jag nu då ställer mig är: Kan jag då leva så och tumma på vad som viktigt för mig?? Vi har olika behov i dag, Martin har jätte svårt att tala om känslor och för mig är det nu en av dom största bitarna som jag måste få ha mycket av i mitt liv och i ett förhållande för att må bra.. Livet är inte lätt men det gäller att komma fram till någonting som passar oss båda som par eller som goa vänner. Så semester, tid och perspektiv kan bara bli positiv omsorg just nu för oss som individer, familj och som guldkorn för själen. 



Jag är inte den som skriver så mycket om privatlivet här inne eller om tråkigheter, för dåliga dagar skyltar man ju inte med eller!?? Men jo det gör jag nu, för det är lika okej för mig att skriva om svårigheter som bra saker i livet. För vem är perfekt!!?? Inte jag och det vill jag inte vara eller bli heller för
"till och med solen har fläckar" och det gör oss alla unika!!!

Jag skäms inte för nåt absolut inte och delar gärna med mig, att skriva är för mig ett sett att barbeta allt som ni redan vet!!! Det är bara så svårt att prata om just det privata för min del för det är så mycket kännslor som ska försöka förmedlas på några rader.. Jag vet också att många av er läsare har kommit mig så nära nu att ni redan vet vad jag känner, tänker och det värmer så att ni undrar vart jag har tagit vägen, att ni saknar och bryr er om mig. För jag saknar verkligen er!!! Jag saknar att hinna kika in till er alla och höra hur ni mår, ta del av det ni gör!! Många av er som har hängt med länge nu här inne på http://rustaupp.blogg.se ser mig (trots min lilla blogg frånvaro) ändå varje dag på facebook och det gör mig glad!!

Jag försöker nu umgås så mycket jag kan med både familjen och mina vänner för att hålla mig över vatten ytan. Jag har även fortsatt att göra en massa saker som jag tycker är roliga för min egen del, en av dom sakerna är reporatget i morgon för Hemstilat. Det kommer att bli en toppen dag på alla sett tror jag!! För Frida och teamet verkar vara så duktiga, jag gillar verkligen deras upplägg. Jag hoppas annars så klart även att ni alla mår toppen och till er som inte gör det just nu skickar jag en extra stor varm kram till!!!

Livet är inte lätt det vet jag redan men det som inte stjälper en stärker en.. Kanske har du varit i samma sits som mig nu, kanske kommer du hamna i en?? Har du några råd och tips eller bra vill prata av dig lite i kommentars fälltet så gör mer än gärna det eller så vet ni vart jag finns: rustaupp@hotmail.com Pusssss på dig min vän!!
Trackback
RSS 2.0

sagaofswden













paxlux