Magkramper och blödande smärta..

Dagen efter Martins födelsedag blev dock inte riktigt så lugn och mysig som jag hade hoppats på. Jag vet inte riktigt vad det är med min kropp just nu men det vill inte lyssna på mig i alla fall och det känns som att den håller på att faller i bitar. För lite mer en två månader sedan vaknade jag upp en morgon med att min fot hade domnat bort och när jag sedan rörde den var det som att skicka en elstöt upp genom hela kroppen. Jag kunde varken stödja på foten eller belasta den. Väl inne på akuten och efter flera timmars väntan upptäckte läkaren att jag fått en inflammation på lederna och på ligamenten. Medicin och krykor hämtades ut och jag fick hoppa runt på ett ben i en månads tid och såg mer eller mindre nu ut som en teknad seriefigur..

 

 
Det var först i början av december månad som jag kunnat röra mig obehindrat igen eller i alla fall nästan. För det är inte bara foten som krånglat!! Jag var på ett nytt läkarbesök innan luciahelgen då nya blodprover och en stor hälsokontroll gjordes. Jag kände mig lättad över efter det besöket och kändes skönt att ha tagit alla nya prover. Men sen två dagar senare ringer läkaren upp mig för ett möte. Jag blev ju självklart orolig nu som bara den och var faktiskt nära på att inte gå dit. Väl på plats berättade läkaren att mina prover inte såg bra ut. Jag hade fått en kraftig blodbrist och låg på gränsen till att få anemi. Proverna visade även att det var fel på mina sköldkörtelvärlden igen samt att jag hade en elak inflammation i kroppen och pågående magkatarr/början till magsår. Nya mediciner sattes nu in i tre månader och det var liksom bara till att gilla läget.
 
Vi bestämde oss här med för att se till att våran jul blev så stressfri och kravlös som den bara kunde bli, stöttade varandra i att kunna säga ifrån och nej till släktingar/vänner när vi inte orkade ses. Jag började redan efter nåra dagar att känna mig bättre igen men dagarna innan Martins födelsedag fick jag ortroliga buksmärtor igen. Ingenting hjälpte och det gjorde så ont att jag inte kunde hålla tårarna borta!! Vi åkte in till akuten och återigen satt jag där nu tills långt in på natten helt själv och väntade på nya domen. Läkarna konstaterade denna gången att jag fått ett gallstensanfall och att min gallblåsa var kraftigt inflammerad. Ja ha var det bara det tänkte jag för mig själv!! Jag gick sedan ut där ifrån med en stor kasse fullproppad med nya mediciner ifrån apoteket som ska tas i ytterligare 3månader. Väl hemma igen sedan gick jag och la mig direkt och Martin tog hand om barnen så att jag fick sova ut. Jag sov dock i nästan två hela dygn och inte bara en natt!!
 
Foto: Rustaupp

När jag vaknade igen så kändes både kroppen och magen bättre. Vi firade sedan Martins födelsedag och bara mös med familjen. Jag kände mig så lycklig och ett magiskt lugn sköljde över mig när jag nu fick pussas och kramas med mina små älskling obehindrat. Jag bestämde här med för att stänga av min mobil och fortsätta att njuta av lugnet tillsammans med familjen under julen. Vi fick tre helt fantastiska och smärtfria familjedagar och jag försöker just nu att minska på stressen ännumer. Ett steg i rätt rikting för mig för att påskynda min läkningsprocess är att börja skriva av mig här inne på bloggen igen. Jag har inte orkat skriva så mycket om alla negativa bitar som hänt mig men jag känner att det är god tid att börja tala om dom tråka bitarna också. För allt är inte en danns på rosor!!

 

Puss//Isabella


Kommentarer
Postat av: Afrouz

Du är så stark <3 kram

2014-12-27 @ 17:17:07
Postat av: Annica

Oj jisses vad du går igenom nu, en olycka kommer kanske sällan ensam men nu ska det vända för er! Hoppas kroppen svarar bästa möjliga på medicinerna och att du får känna dig starkare och friskare för var dag av 2015! Kram på dig fina Isa

2015-01-05 @ 01:55:01
URL: http://www.annilunda.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0

sagaofswden













paxlux