Att vara öppet sårbar läker sår..

Jag känner att det är dags att skriva av sig lite om allt annat som sker samtidigt här hemma emellan bus och mys. För nu har det gått några veckor sedan jag sökte hjälp för min gravitetsdepression. Det tog rätt lång tid att få komma på möte och få påbörja en utredning. Men när jag väl fick tid så kom alla remisser in samtidigt och sedan dess har jag sprungit på fler läkarbesök och möten än vad det finns dagar på en vecka. Specialistmödravården har verkligen varit toppen för mig och i väntan på mitt kommande aurorasamtal där vi ska tala mer ingående om rädslorna inför förlossningen så har jag fått fantastisk hjälp av pyskologen. Vi har talat väldigt mycket om förlossningsrädslan, ångest, press på sig själv och onödigt höga krav som jag automatiskt satt på mig efter att Edwin föddes. Jag har återigen fått en större inblick i vad jag själv kan påverka och förlikat mig med det faktum att jag inte kommer kunna ta kontroll över allt som sker i vardagen..
 
 
Jag styr inte över mina känslor och är i viss mån även lite överkänslig eller som pyskologen sa: "Du har ett för stort hjärta Isabella och måste tänka mer på dig själv än alla andra i din omgivning!! Att pausa en stund och säga nej inte just nu. Det är en mening som du behöver använda dig utav oftare i vardagen!!" Det har hon rätt i såklart men det som låter så enkelt kan även vara så svårt att genomföra, men jag jobbar på det. Martin och jag fortsätter även att kämpa på tillsammans med att bli ännu mer synkade och samkörda här hemma. Tillsammans har vi bockat av punkt efter punkt på checklistan inför bebis ankomst. Pratat massor och hjälpt varandra med att försöka varva ner ibland. Det har varit en otrolig tuff tid även för Martin som fått sett mig må så här dåligt och skifta i humör ifrån dag till dag. Så nu när han ser att jag börjat blomma igen och inte längre har lika många taggar utåt så har det börjat att lysa om honom igen också. Då mår även jag ännu bättre av för han är verkligen mitt allt!!  
 
 
Snart drar dock vårdkarusellen igång igen då vi har massor av nya läkarbesök inbokade. Men nu tycker till och med läkaren att vården får rycka i handbromsen lite. Då det behöver dras ner på antalet möten fram tills förlossningen så att jag hinner med att återhämta mig också. För just nu är det fem olika enheter som rycker i mig samtidigt och alla vill hjälpa oss. Jag är jättetacksam för det men det ligger även något i det min läkare säger. Att lite lugn och ro emellan varven även är en viktigt del i denna läkningsprocess. En avlastande bit och ett lugnande besked i dessa frågor fick vi mottaga redan idag efter tillväxtkontrollen av bebis. Hans vikt hade nämligen gått upp lite nu till 1790gram i v34. Vilket innebär att han tycks må bra där inne i magen fast att han fortsätter att ligger långt under medelkurvan. Nu kommer vi dock inte att behöva gå på fler ultraljud innan förlossningen utan man kommer i stället sätta in tätare mvc kontroller. Det tackar vi för!!
 
Foto: Rustaupp
 
Den här vecka ska vi försöka att lägga fokuset på annat än läkarbesök. Då Ella har sitt första riktiga sportlov och det ska bli så mysigt att ha hela familjen samlad här hemma igen ifrån morgon till kväll. Ella och jag har redan planerat in att vi ska ligga ner på varsin sida soffan och pyssla lite inför påskens nya kalastema som vi ska ha tillsammans med Jollyroom lite längre fram i vår. Detta är verkligen något som jag behöver just nu!! Att få säga hej till dom bitarna i livet för en stund som jag saknat under gravideteten och som jag annars mår så bra utav att få ta mig ann. Genom att få planera lite nya roligheter igen, klippa och klistra tillsammans med Ella och bara få vara mitt kreativa gamla jag igen för en stund kommer att göra mig gott!! På kvällen ska jag sedan sova inne i Ellas rum så att vi får lite mer tid tillsammans bara hon och jag. Det behöver vi båda två!! Jag och Martin ska även försöka skapa lite mer tid för varandra under denna vecka. För i år är det hela 15år sedan just under sportlovsveckan som vi träffade varandra för första gången. Det är kärlek i kubik det!! Puss//Isabella
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0

sagaofswden













paxlux